Historik

Historik

Haparanda Båtklubb bildades 21 april 1953. Båtfolket hade tidigare varit organiserat i Haparanda Motor- och segelsällskap men ansåg att man behövde en egen förening. Föreningens förste ordförande hette Nils Svanberg. Ett 50-tal personer var närvarande då det första mötet hölls och stadgarna antogs. Årsavgiften bestämdes till 3 kronor. Den som betalade 100 kronor fick bli ständig medlem i HBK. 

I stadgarna skrevs inledningsvis att Båtklubbens ändamål ska vara att befrämja båtsporten, anordna tävlingar, utflykter, samkväm o dyl samt att vid förekommande behov uppvakta myndigheter i båtfrågor. 

Årsmötet beslutade att anordna en rad aktiviteter , bland annat en gemensam utflykt med båttävling till Suutari (Skomakaren) samt en familjeutflykt till Torne Furö. Till den utflykten skulle båtägarna ställa sina båtar till förfogande så att så många som möjligt av intresserade stadsbor kunde vara med på färden. Utöver detta skulle en navigeringstävling anordnas samt till hösten filmaftnar med instruktiva föredrag. 

Tilläggas kan att båtutflykten till Suutari den 12 juli 1953 samlade drygt 800 deltagare. 26 båtar deltog i hastighetstävlingen som vanns av Knut Alatalo vars båt gick 25 knop. En viktig fråga som kom att dras i långbänk var en ny båtuppläggningsplats nära centralorten.

SCA skänkte sin barack på Hanhinkaari till HBK och den kom att rustas upp av medlemmarna för att 11-12 juli 1959 invigas med pompa och ståt som klubbhus. Upprustningen klarades av tack vare ideellt arbete, gåvor samt att styrelsen borgade för ett lån på 3.500 kronor till klubben. Lokaltidningen Haparandabladet skrev i rubriken på sidan 1 " Stormvarning hindrade inte glansfull invigning av det nya klubbhuset på Hanhinkari". På lördagen låg drygt 200 båtar i lä på öststidan av ön och drygt 1.000 personer deltog i de aktiviteter som anordnats. Sekreteraren i SMU (Sveriges Motorbåts union), Rickard Denler förrättade invigningen och var mycket förvånad och glad över HBK:s initiativ att låta stugan stå öppen under båtsäsong för alla och envar som ville besöka den, oavsett om man var medlem eller inte. Det framgår av både hans tal och av tidningsskriverierna från invigningen att detta var något ovanligt. På söndagen var antalet invigningsbesökare något färre eftersom stormen skulle slå till under dagen. Båtfolk från Luleå samt Finland avseglade i tid för att hinna hem.

HBK finansierade sin verksamhet bland annat med hjälp av lotterier. Årligen fortsatte man med sina utflykter till både Sandskär, Suutari och Torne Furö. 

Frågan om en båtuppläggningsplats levde vidare. Båtfolket önskade få plats i Tjärhovet. Man gjorde även på 1960-talet påstötningar hos staden om muddring av Korva, som alltid varit en svårseglad passage i farleden in mot staden från havet. 1969 genomfördes detta och samtidigt blev en ny båtuppläggningsplats klar söder om Tjärhovet. Genom åren arrangerades också flera sjösportträffar där deltagare ändå från Piteå och Luleå samt den finska sidan deltog. Flera 100 personer var med på träffarna.

Idag står fortfarande HBK:s klubbstuga på Hanhinkaari. Den har med hjälp av medlemspengar rustats upp och bland annat fått nya fönster samt brädfodring. På vänstra stranden har klubben byggt en bastu och på båda sidor om klubbstugan finns grillplatser. Allt detta får fortfarande användas av alla som vill. Klubbstugan står fortfarande öppen under hela båtsäsongen. 

Klubben anordnar en del aktiviteter, exempelvis kräftknytkalas och surströmmingsfest i klubbstugan som städas ur av medlemmarna varje sommar. 

HBK:s 50-års fest firades dubbelt upp. Först med en afton i maj på Stadshotellet i Haparanda där medlemmarna kunde njuta av en sjöinspirerad meny. I juli anordnades en familjefest med sjörövartema. Där deltog närmare 100 personer. Idag heter Haparanda Båtklubbs ordförande Ulf Klockare.